Ropet kom från badrummet, där min dotter och hennes kompis just hade spillt ut en rätt stor mängd tvål. Ett spontant utrop, och det blev på engelska.
För bara några år sedan skulle jag ha ojat mig. Hur ska det gå med svenskan? Nu har jag gett upp - och är faktiskt inte ledsen för det. Svenska språket kommer ganska snabbt att fasas ut, tror jag.
Och inte bara genom så kallad domänförlust, att hela vetenskaper byter till engelska och att den svenska terminologiutvecklingen på området därför avstannar. Utan också genom att vardagsspråket, till och med de spontana utropen, förengelskas; blir till "Oh, my God!"
Jag slutar hålla emot. Kanske provokativt: Men varför inte bara byta nu, så fort som möjligt? Skynda på istället för att bromsa. Här är en länk till en grupp som, tvärtom, vill bromsa. På internet tvingas dock Språkförsvaret att använda Sprakforsvaret i sin webbadress.
Jag håller INTE med. Visst - det svenska språket har historiskt alltid stöpts om av andra språk, så en influens från det engelska språket är närmast en normalitet.
SvaraRaderaMen influens är en sak, invasion en annan.
Personligen får jag allvarliga kräkreflexer när folk (ofta yngre) svänger sig med engelska uttryck, och det är pinsamt uppenbart att syftet är att verka "cool". Ja, man säger ju så - inte att man är fräck eller tuff.
Vi är svenskar - låt oss också hedra det med viss lojalitet mot vårt språk.
Vissa engelska termer kommer vi nog inte ifrån eftersom det av branschskäl är mest praktiskt. Exempel är modem, internet, IP och liknande. Men snälla - rensa bland glosorna så lovar jag att du troligen tas på större allvar (om du vill konversera med 14+ personer vill säga).
Dolph Lundgren gjorde ingen succé med sin svengelska, jag tvivlar starkt på att vi lyckas bättre...
// N.
Jag tror inte svenskan kommer att försvinna under överblickbar framtid. Av den enkla anledning att den forskning som gjorts på sprk som i dag håller på att försvinna talas av ett mycket litet antal människor talar det. I det här sammanhanget så är svenska språket en jätte och jag känner mig inte ens orolig. På 1700-talet var franskan i ropet och tidigare hade vi tyskan som dominerade men svenskan bestod, dock med flera nya ord som blev svenska. Vem som har rätt i den här frågan får vi ju inte veta för det blir verkligheten om 50 till 100 år som blir facit och då är inte jag med så jag får inte veta om jag får rätt.
SvaraRadera