fredag 29 maj 2009

Rider låter som hästgöra - men kan handla om Elton John

Igår och i förrgår jobbade jag en hel massa med att nätpublicera Elton John-följets kravlista (klicka för att se den) inför konserten i Borås i juni. Förutom att där finns mängder med detaljer som i sig kan vara intressanta att studera, så restes i mig en språkfråga.

Branschens engelska fackuttryck för en sådan lista är "rider" och det slog mig hur knäppt det ser ut i en svensk text. Hur dåligt vissa engelska lånord passar i skrift. Tänk dig en rubrik: Hela Eltons rider. Vad gör han?

Det blev kravlista, ibland lista, i våra webbtexter. Om vi ska ha rider på svenska bör vi göra en "tejp" och skriva rajder.

onsdag 27 maj 2009

Kaka eller tårta?

Kaka på kaka. Det skrev jag i förra inlägget och när jag nu sitter och läser idag så uppstår en språkfråga i skallen: Heter det inte "tårta på tårta"?

Båda smakar bra i munnen, när jag säger dem för mig själv, men känns inte tårta på tårta lite - rättare? Jo...

Kollar Svensk handordbok som erkänner båda sätten att uttrycka att något är mer än det borde. Således okej att bara ta för sig och dubblera både kakan och tårtan om så önskas.

Fast blanda inte så det blir "kaka på tårta".

måndag 25 maj 2009

Engelskan marscherar in, landsbygden avfolkas - då blir kossan cool

Det hela började med lyssning på Språket i P1. Felhörningen och den därpå följande omtolkningen av uttrycket "apropå" var på tapeten.

Så här: googla "att bero på" och se. Inte så få träffar med folk som tror att de ska skriva "att bero på" när de menar apropå.

Det finns en till sådan felhörning/omtolkning, som min fru hade lagt märke till och tyckte att jag gott kunde skriva om. Så då gör jag det. När kor blir bristvara i gemene mans och kvinnas medvetande, och när engelska blir alltmer dominant, då händer det saker.

Lugn som en kossa, som bara tuggar och glor, - kolugn - blir allt oftare (googla så ser du) coollugn.

Tänkte att jag skulle vara nyhetsledande och först med att sprida denna observation till en lite vidare publik, men sådant är svårt. För här fanns det redan bloggat i ärendet.

tisdag 19 maj 2009

Tjexen tar slut?

Det heter inte kex med hårt "k" på många håll i landet - det har ni hört flera gånger förr? Värmland, Västsverige, Blekinge är tjexland enligt mina små, små efterforskningar. Jönköping = kex. Ulricehamn = tjex. (Jag har pillrat med stavningen för att det ska bli tydligare i skrift vad jag menar, även om det såklart alltid stavas kex).

Igår hörde jag dock två infödda boråsare be om kex! Dryftade detta uttal något med min fru, och hon var inte lika överraskad som jag - hade noterat kex även i Borås redan tidigare. Hennes teori: "Alla" vill prata som i Stockholm, vare sig de vet det eller inte. Och då sprider sig kexen på tjexens bekostnad.

Höll öronen öppna så får ni höra vad som händer.

måndag 11 maj 2009

"Instrumento moderne de communication international"

Detta var ju oerhört lattjo. Ibland ramlar man över saker och häpnar. Jag trillade på en text på det konstgjorda språket interlingua (ett exempel i rubriken). Och jag kunde läsa och förstå det mesta. Här är lite till:

"Interlingua es facile e amusante a apprender - e multo practic pro juniores. Visita le section special."

Presenteras som ett "mellanspråkligt språk" byggt på de stora västeuropiska (huvudsakligen romanska) språkens gemensamma ordförråd, vilket betyder att även engelskspråkiga har lots and lots for free. En hel del gratis för en svensk också för övrigt.

En gång försökte jag lära mig esperanto (och även när det gäller stenografi skaffade jag mig baskunskaper - så töntig var jag som tonåring). Fastnade när det gäller detta konstgjorda språk på att dess alfabet är fullt av krumelurer och krusiduller. Samt att hela grammatiken är så oerhört... ja... konstgjord. Interlingua är på dessa punkter helt enkelt enklare och vettigare.

Inte för att jag tror på genomslag för det. Men det var kul att återupptäcka hur oerhört mycket av gemensamt ordförråd som cirkulerar i vardagen.

Här är en interlingualänk till.

tisdag 5 maj 2009

Rrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrr - rull eller skorr

Har lyssnat på Spraket i P1 igen (ursäkta stavningen men jag fnissar alltid lite åt programmets e-postadress). Handlade om tungrots-r och tungspets-r, där teorin är att de sydsvenska r:n långt bak i munnen vandrade in från Frankrike, via tyska och danska.

Dessa r spred sig upp över landet, men stannade i Götaland (tungspets-r-öar blev kvar till exempel på Listerlandet i Blekinge). R-gränsen slutade sitt norrtåg någonstans i närheten av mina gamla hemtrakter (när jag försöker bre på lite med Huskvarnamål blir det tungrots-r, annars inte).

Grunnar ibland på om det är just liggandet i gränstrakt som har lett till det vankelmod som gör att Jönköpings- och Huskvarnabor gärna inte använder några r alls, om det går att undvika.

Klassikern i genren är väl Staffan Lindeborg, tv-sport-Staffan, som fick bort hela sin dialekt utom den partiella r-bristen. Det heter helt enkelt inte "hörnan gick i mål" hemma hos mig, det är "hönan" som går i mål. Just denna sorts höna har kvar det ö-ljud som används framför r i standardsvenska (öra-ö:et), vilket gör att någon sammanblandning med ägghusdjuret inte kommer i fråga.

Så en observation i tiden: Jag tror att tungrots-r, i de ord där r används såklart, håller på att flytta ut ur Jönköping/Huskvarna igen. R-gränsen är på rörligt fot igen, men det här gången åt andra hållet.

söndag 3 maj 2009

I, och, att - i topp i Språkbanken

Jag tagit ut lite kunskapskapital från Språkbanken. Ord, ord, ord. Miljontals ord finns där ur svenska tidningar och böcker - nytt och gammalt.

En sådan tur för bokstavssmåsparandets skull. Journalisternas vanligaste ord är också det allra kortaste, "i". I tidningstextdatabasen "Press 97" finns 339 591 "i". Om det hade hetat som på engelska "in" så hade journalistkåren fått trycka 339 591 extra tangentnedslag.

I, och, att. Där har vi lite av stommen i språket, vanlighetsmässigt. Dessa ord förekommer nästan 1 miljon gånger bland de 11,5 miljoner orden.

Och så tittar jag bland förnamnen och hur ofta de finns i text. Jag ligger 203:a.

Tal lockade mig lite också till en slags oordnad räkning. För i Press 97 kommer de inte i den vanliga ordningen. Så här: 1, 2, 3, 4, 5, 10, 6, 7, 8, 12, 9. Stackars 9.