Ö i öga och öra i Alingsås

Dags för lite ö:ande igen. Det är olika ö-ljud i öga och öra i standardsvenska, men inte i västgötskt dialekt. Här har öga och öra samma slutna ö. Jag skrev om det för en dryg vecka sedan, och det går bra att återvända till det inlägget.

För den som är, eller blir, mera nyfiken så kan jag servera lite.

"Aktiva Anna säger inte la" heter en artikel i tidningen Språkvård 1/2006. Där dissekerar Anna Gunnarsdotter Grönberg dialektsituationen i Alingsås.

Det handlar om "la" eller "väl" i talspråket. Och det handlar om "ö".

"I takt med att andra traditionella drag har minskat i användning i Alingsås med omnejd, som skorrande /r/ och tjockt /l/, skulle man gärna tro att även det slutna ö-uttalet borde ha minskat. Så är alltså inte fallet, och kanske ser vi här ett dialektdrag som kommer att ha en stark ställning i denna del av Västergötland även i framtiden."

Slutet ö i öra lever och har hälsan, tycks det. Mer och mer ju längre österut från Alingsås man rör sig, i Herrljunga är det helt dominerande.