Inte bara ärter spritas

Spritar ärter - det gör jag nästan aldrig. Såvitt jag begriper betyder det att pillra ut ärter ur ärtskidan.

Denna sensommar/höst har det säkert spritats en och annan ärta, men det som verkligen spritas numera - det är händer.

Sjukvården har länge spritat. Men ordet har verkligen fått vingar och flugit ur klinikerna på senare tid.

På varje toalett på mitt jobb står den - handspritsflaskan.

Apropå höstens hot - läste en twittrad ordvits häromdagen. Saker som är lika: Svininfluensa - gubbsjuka.

Här kan du också läsa om sprita.

Engelskan marscherar in, landsbygden avfolkas - då blir kossan cool

Det hela började med lyssning på Språket i P1. Felhörningen och den därpå följande omtolkningen av uttrycket "apropå" var på tapeten.

Så här: googla "att bero på" och se. Inte så få träffar med folk som tror att de ska skriva "att bero på" när de menar apropå.

Det finns en till sådan felhörning/omtolkning, som min fru hade lagt märke till och tyckte att jag gott kunde skriva om. Så då gör jag det. När kor blir bristvara i gemene mans och kvinnas medvetande, och när engelska blir alltmer dominant, då händer det saker.

Lugn som en kossa, som bara tuggar och glor, - kolugn - blir allt oftare (googla så ser du) coollugn.

Tänkte att jag skulle vara nyhetsledande och först med att sprida denna observation till en lite vidare publik, men sådant är svårt. För här fanns det redan bloggat i ärendet.

I rubriken ska det vara...

Då vet vi det, vi som följer experimentet med lanseringen av fetmaffe. När det ordet lanserades i löpande text här hos Språkbråkaren blev resultatet googlenollträff. Igår satte jag det i rubriken, och vips! Googla själv och kolla. Detta experiment är slut.

Fetmaffe måste förstoras och flyttas - om att skapa och sprida ord

Vi fortsätter den lilla undersökningen som jag startade igår. Om att lansera ett nytt ord, så att det blir sökbart på internet.

Fetmaffe är det nya sammansatta ordet - det ska lanseras och gå att hitta. Det ska, om man vill uttrycka sig så, skapas, uppstå.

Igår fanns det inte när jag googlade. Sedan skrev jag det i bloggtexten och publicerade, men idag står det ändå inte att finna. Google på svenska nollar.

Jag vill att fetmaffe ska börja finnas för sökmotorer, och förkovrar mig något i sökmotoroptimering. Ett knep att bli populärare hos motorerna, har jag fått lära, är att lyfta upp nyckelordet man vill göra sökbart i rubriken. Så nu är fetmaffe där.

Ett annat sätt att öka sin attraktionskraft är att länka och vara länkad. Vi prövar det också: Fetmaffe förekom för första gången i detta blogginlägg igår.

Sagen fortsätter en annan dag, med ett nytt försök. När nu detta inlägg är publicerat, kommer fetmaffe då att låta sig hittas av google?

Dagen då jag merpade

Lite lustigt är det. Ni vet T9 (om inte, klicka här) - det känner inte igen sig själv.

Ett system som har till uppgift att göra det lättare att skriva mess till sina vänner, borde veta vad just ett mess är. Men inte. När jag bad telefonen att skriva "messa", så ville den envist hävda att jag skulle skriva "merpa". Så jag fick lära den om sig själv - numera kan jag messa om att messa.

Annars är T9 också känt för att vara könsstereotypt och vägra till exempel "mens". Se här!

Jag sa "mess"

Ord tillkommer hela tiden i språket. I början kan de kännas lite udda, som att man inte riktigt vågar använda dem. Det är som om ett nytt ord behöver studsa runt lite kring en, klibba sig fast tillräckligt i hjärnan. Och så, plötsligt en dag, så säger man det - överraskar till och med sig själv en aning.

Så var det med mig och mess. Enligt språknämndens nyordslista först konstaterat år 2000:

mess vard. SMS-meddelande. 2000
messa vard. skicka ett SMS-meddelande. 2000

Det är lätt att förstå att det behövdes en kortform. Den som skickar 1500 SMS-meddelanden om dagen orkar inte gärna säga till exempel: "Jag ska bara skicka ett SMS-meddelande först, sen kan vi..."

Mess - kanske är det en kortform av engelska message, eller helt enkelt slutstavelsen i SMS. Smälter hur som helst bra in i svensk grammatik. Ett mess, messet, alla messen, flera mess, att messa.

En dag sa jag det för första gången. Och nu kommer det så lätt av sig själv hela tiden, när helst detta ganska nya ord behövs. Fast 1500 om dagen?