lördag 29 augusti 2009

"Borås kan tyckas vara omstörtande"

Inför Elfsborgs match mot Lazio lät vi google jobba lite på egen hand, och översätta en text om Borås ur den italienska sporttidningen Gazzetta dello Sport.

Än en gång kan man konstatera: Automatiska översättningar fungerar faktiskt ganska hyggligt för att i någon mån begripa sig på texter på språk i vilka man annars bara har ytterligt grunda kunskaper.

Dessutom har översättningarna den ovärderliga egenskapen att vara omedvetet humoristiska. Att skratta åt en människa som har bristande kunskaper i ett språk, men ändå försöker - det är ofint, rent av elakt. Att skratta åt en maskin som snurrar till det språkligt - ja, då kan man ha kul utan dåligt samvete.

"Borås kan tyckas vara omstörtande" påstår Gazzettan via google. Jodå... det vet vi som bor här.

Och Borås arena är inte att leka med: "Däremot är akustiken i arenan perfekt och arenan verkligen kan förvandlas till en liten påse."

Till sist biljettinköp. Twenty-fem? Hur blev det så?

"Biljetter kan köpas på Magic Time Travel i Rom, bred Bargellini 38, till en kostnad av twenty-fem euro per kupong."

lördag 22 augusti 2009

Pissemyra

De gör ont när de bits.

Man lär sig hela tiden. Även om myrorna.

Det visar sig att ordet pissemyra även finns på engelska i formen "pismire".

Nuförtiden ålderdomligt, men Shakespeare använde det.

Lätt att tro att det handlar om vikingatidskt nordiskt inflytande, och minst en historisk ordbok på nätet slår fast att "pismire" har fornnordiskt ursprung. En annan ordbok hävdar "troligen nordiskt ursprung".

Men jag tror inte på det riktigt. Svenskt dialektlexikon är tämligen rikhaltigt när det svenska dialektala "maur" utforskas.

Där anges besläktade ord i en rad språk - bland annat walesiska och persiska (språkhistoriskt rejält avlägsna kusiner till svenska) - och detta får mig att luta åt att vi snarare bör söka ett gemensamt ursprung i den indoeuropeiska språkfamiljen när det gäller pissmyra/pismire, än teorin om utlån av pissmyra från vikingar.

Den som är bättre bevandrad eller vet mer får gärna säga ifrån.

fredag 21 augusti 2009

Ta det säkra för(e) det osäkra

Ja, ibland tror man att man vet hur det ska vara...

Och så visar det sig vara, om inte tvärt om, så något ditåt.

Jag läste Stieg Larssons trilogi nyligen (del 2 och 3) och retade mig på att han skrev "ta det säkra för det osäkra" upprepade gånger.

Heter "förE det osäkra" tyckte Språkbråkaren, alldeles bestämt.

Så började jag kolla om jag hade rätt, och fick konstatera att mitt språkpolisande (jag HAR ju lovat att inte polisa!) inte hade fog för sig.

Lite googlande visar att nätet är tämligen fullt av tvärsäkerhet - åt båda hållen. Men här, som så ofta, är tvärsäkerhet alldeles galet. För också, som så ofta, är rätt svar: det kan heta antingen eller, båda är rätt.

Den äldsta formen tycks vara "...för det osäkra". Men expertisen avvisar den tolkning många vill ha: att uttrycket skulle gå ut på att inte tro att det säkra är säkert. Att även räkna det man tror är säkert som osäkert.

Missuppfattning kan även drabba "...före det osäkra". Nämligen denna läsart: Ta först det säkra, sedan också det osäkra - i tur och ordning.

Nej, vare sig man väljer "för" eller "före" så ska satsen läsas som "att ta det säkra istället för/hellre än det osäkra".

torsdag 6 augusti 2009

Söndag Tålamod är i Borås med laget

Fotbollsklubben Braga från Portugal spelar mot Elfsborg ikväll. Jag rekar lite på klubbens hemsida, och med kunskap i portugisiska nära rudisnivå låter jag google översätta.

Dessa automatiska översättningar funkar faktiskt hyggligt, och blir dessutom ofta riktigt festliga.

Domingos Paciência heter Bragas tränare. Google, som översätter rakt av och utan mycket till hjärna (såklart), ger sig även (fast bara ibland) på detta namn med glatt humör.

Efter denna övning kommer jag nog alltid att minnas tränaren vid namn Söndag Tålamod. Titta på den stilige mannen här och kolla bildtexten.

tisdag 4 augusti 2009

"Oemotståndligt mjukt"

Jag värmer upp efter semestern med en minifundering kring reklamspråket.

Hörde igår att "åtta av tio frisörer anser att 'schampo xx' gör håret oemoståndligt mjukt".

Jaha. Hur ställde schampoföretaget frågan till frisörerna för att producera det svaret? Kan det ha varit en ledande fråga?

Och vad tyckte de resterande tjugo procenten?